Himlen.eu

Sidan för sörjande

Anitas berättelse om

Brittas erfarenhet

"Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom och han befriar dem. Smaka och se att Herren är god. Salig är den människa som flyr till Honom.
Psaltaren 34:8-9

Dessa ord stod i dödsannonsen när en känd kristen ledare flyttat hem till Herren.

När en människa dör, vad händer då?

Att det är en mycket laddad stund när någon ligger på dödsbädden, det vet vi nog alla som har varit med om när någon kär vän eller släkting lämnar jordelivet. Det är också många som har väldigt speciella upplevelser kring dödsögonblicket. Ett par goda vänner till mig, Marita och Lotta har berättat följande:

Britta låg för döden i november 2007, och hennes dotter Marita höll i hennes hand. Marita satt och bad för sin mor, och upplevde att dörren till rummet öppnar sig och änglar strömmar in. Det var som en himmelsk välkomstkommitté som var på ingång. Hon tittade på klockan och den var 16,15 när fyra änglar ställde sig vid Brittas säng. Änglarna höll en vit klädnad på sina utsträckta armar och hela rummet fylldes av en ljuvlig atmosfär. Knappt tio minuter senare tog Britta sina sista andetag och Marita kände hennes sista pulsslag i handen.

Marita lät tårarna komma, men då såg hon inom sig hur hennes mor stod vid sängen, iklädd den vita dräkten, prydd med guld och pärlor. Det var något av det vackraste som Britta visste i livet, guld och pärlor. Hon såg också hur änglarna ställde sig i två led, från sängen till dörren, och hennes mamma började gå fram mellan dem. Vid dörren stod Jesus, och när Britta kom fram till honom, sträckte han ut sina händer emot henne och hälsade henne: "Välkommen hem, Britta!" Sedan vände de sig om och  Jesus lade sin arm om Brittas axlar och de gick in i en stor sal av guld och ädelstenar. Längst bort syntes en port av guld, och när de kommit en bit på väg, öppnades porten. Utanför var en klarblå himmel, och där försvann de ut. När denna syn var över för Marita, tackade hon Gud: "I himlen är vi väntade!"

I Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, står det om den vita dräkten och den himmelska skaran, kapitel 7 och vers 9: "Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna."

Lottas erfarenhet

Lotta berättar här om sin morfar som blev 92 år gammal:

Han fick lunginflammation på julafton och lades in på sjukhus. Jag bodde inte på samma ort så jag frågade Gud om jag skulle åka till morfar. Då upplevde jag det som att det var livsnödvändigt för morfar att jag kom till honom, så jag gav mig av till sjukhuset. Gud påminde mig i bilen om psalm 23 i Bibeln om den gode herden.

När jag kom fram till sjukhuset hade haft en svår natt och var ganska svag. Han orkade inte prata så mycket. Jag funderade över hur jag skulle kunna leda en ganska döende man till tro, särskilt som vi hade haft en ganska häftig konfrontation några år tidigare om saken.

Men då upplevde jag att jag skulle fråga honom om han ville gå hem till Gud. På frågan svarade morfar faktiskt 'Ja'! Vi bad bönen Fader Vår tillsammans, men jag kände mig lite osäker på om det var tillräckligt som frälsningsbön. Så jag bad tyst för mig själv att Gud skulle ge en bekräftelse på det, genom att skicka änglar till oss.

Morfar befann sig nästan i dvala, men plötsligt spärrade han upp sina ögon och tittade runt omkring sig i rummet. På olika platser stannade blicken till och så viskade han svagt: "Änglarna är här, änglarna är här!" För att försäkra mig om att jag verkligen hört rätt, upprepade jag: "Ja morfar, änglarna är här" Då såg morfar på mig och nickade och sa: "Ja, änglarna är här!"

Jag såg inte änglarna, men det gjorde morfar. Däremot kände jag närvaron mycket starkt. Det här blev ändå inte slutet för morfar. Han fick en vecka på sig att fundera igenom sitt liv och säga adjö till sin familj och sina vänner, innan han gick hem till Herren.

 När vi kom in i rummet efter att han dött, låg Bibeln på bordet, uppslagen på Psalm 23 och jag fick läsa den för hela familjen. Då förstod jag också att det Gud velat tala om för mig i bilen på väg till sjukhuset på självaste julafton, var att Jesus också var morfars Herde. Gud var med honom "i dödsskuggans dal", och han skulle "få bo i Herrens hus evinnerligen"!

Anitas erfarenhet

Min pappa, 88 år gammal, blev påkörd av en bil och blev svårt skadad. Han låg medvetslös och en del av tiden nedsövd under tre veckor. Det första han sa när han vaknade var: "Vilken underbar lovsång!" Jag är säker på att han fått en försmak av himlen. Strax efter detta fick han flytta hem till Herren.

Den sista tiden, efter en lång tids sjukdom och särskilt sista veckan av sitt liv ville min bror Sigge höra bibelkören "Du omsluter mig på alla sidor, och du håller mig i din hand", hämtad från Psaltaren 139:5. Den sjöng vi som familj många gånger och läste Psalm 23 från Bibeln. Vilken styrka och tröst det gav mitt i det svåra.

 

Din erfarenhet

Kan din erfarenhet vara till nytta för andra sörjande så tveka inte att dela med dig. Skicka in din erfarenhet till 1@himlen.eu.

Herren är min Herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig. Du dukat för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen.